Monday, August 10

duggregn i sinnet...

Ända sen jag kom till Tyskland har det varit sol och varmt. Lagom varmt, inte över 27 grader och inte under 22. På nätterna har det regnat, så att allt grönt frodas och det går ingen nöd på någon. Allt är perfekt, det finns inga krig.

Det regnar i Ulm.

Det gör det ibland. Faktiskt. Det är rätt märkligt när det väl händer, ofta svänger vädret 4-5 gånger under en dag. Sol, ösregn, sol, regn. Kanske har det med alperna i närheten att göra, berg och dalar. I morse när jag åkte till jobbet regnade det. På lunchen var det sol och fint. När jag gick hem ösregnade det och åskade. "Men du fick ju lite sol på lunchen i alla fall..." Mmm... Totalt sett får man ändå säga att det regnar betydligt mycket mindre här än i Göteborg. Ska vi säga 50% mindre? Blir det bra? Eller nåt sånt. Det märks på humöret kan jag säga. När jag tänker på det så är det konstigt att inte fler personer i Gbg är sjuka i huvudet egentligen. Förutsättningarna finns ju där. För det är ju bara vädret som spelar in. Mmm. Jag mår iaf bättre här nere, saker går lite lättare. Om det sen beror på allt nytt, mer motiverande jobb el dyl. kan jag inte svara på. Kom tillbaka om ett par år, så ska jag berätta.

Nu kom solen fram igen. Sådärja. Men det regnar fortfarande. Det är nog också en skillnad faktiskt. Ofta när det regnar här är det ändå ljust på nåt sätt, inte som en ullkofta som lagts över hela stan.

Nu åkte spårvagnen förbi. Rätt skönt att ha lite liv och rörelse utanför fönstret, i alla fall inbillar jag mig att jag tycker det. Vet inte hur jag kom att bli stadsmänniska egentligen... Spårvagnen gör i alla fall att man inte känner sig så långt borta från Göteborg. :)

Vad har mer hänt? Olle har varit här igen, helt otroligt egentligen att han varit här två gånger redan. Det värmer och gör mig glad, att han vill komma hit. Den här gången hade han Emanuel med sig. Och en överraskning. I det lilla rummet i lägenhetenr vi förvarar mat och städartiklar satt Lidija och väntade på att jag skulle öppna dörren och titta in. :) Detta kom sig inte helt logiskt och snabbt för, det krävdes en hel del konstiga antydningar och de var heller inte så bra, så hon fick sitta där i 40 minuter eller så. :D Vi hade iaf en jättetrevlig helg allihopa till slut och jag hoppas det inte var sista gången de tittade förbi. Åt Schnitzel gjorde vi också. :0

Väder är ju också något som inte bara finns där ute, utan också här inne. Tror det duggar lite hä
r. Iofs med nästan samma svängningar som där ute.

Nu fick jag plötsligt se grannen tvärs över topless. Sabi har sett henne nån gång också, men det här var premiär för mig. Trevligt. Vi lär väl säkert bjuda igen med tiden misstänker jag...

Damien Rice i högtalarna. Bra, men deprimerande. Inte så hälsosamt för själen kanske, men ack så bra. "Accidental Babies" är fantastiskt känslosam.

Ska försöka få ner lillebror på besök på höstlovet. Tror han skulle kunna ha det väldigt roligt här en vecka eller så. Det finns ju bra hjälp för barn, ehrm, ungdomar som flyger själva, får försöka övertala mina kära föräldrar att släppa iväg honom. Är väl inte så stor chans att de kommer alla tre, tyvärr. :(

Nu fick jag se den andra grannen tvärs emot topless också. Inte lika trevligt den här gången, dock. Han har nåt fel i huvet, hänger ut sina sängkläder och mattor genom fönstren varannan dag minst, går ut och röker var 10:e minut och kollar posten varje gång även om det är kväll eller söndag. Sen, som kronan på verket, pratar han för sig själv lite och går ner på ena knät som en ritual innan han går in. Kul typ.

En liten anekdot från ett par månader tillbaka: Skulle ringa hem till familjen från jobbet för att få reda på vilka siffror jag skulle slå in för att betala min hyra i Göteborg. Rösten in luren säger "telefonnumret du försöker nå finns inte". Hm, måste va nåt fel, tänker jag. Försöker igen. Samma sak. Efter en halvtimme ringer jag morsan på mobilen. Hon berättar då att de sagt upp hemtelefonen. Inget jag klandrar just henne för, men det känns rätt ruttet emellanåt må jag säga. Då de av nån märklig anledning bestämt att de inte heller ska ha internet hemma, är de i princip omöjliga att nå. Tyvärr har jag inte råd att ringa folk i Sverige på deras mobil. SMS. Mmm. Hade gärna ringt upp nån gång i veckan, inte minst för att få prata med lillebror, men tja...det är väl en fråga om prioritet. Känner mig ofattbart långt borta emellanåt när jag tänker på det här..."Det var ju ditt val att flytta utomlands" kanske nån tänker. Mmm. Det var ju det. Men det gör mig inte mindre arg och ledsen över det hela.

3 comments:

  1. Mamma och pappa verkar iaf leva i tron att du ringer billigt på mobilen?
    Dags att uppdatera dem med sanningen kanske då...

    ReplyDelete
  2. Ja vill oxå hälsa på......kanske Lucas och jag kan åka??....

    ReplyDelete
  3. Herregud, vilken schnitzel! Buggy Burger släng dig i väggen:)
    /Torbjörn

    ReplyDelete